forskning

Jaguar (1967) "etnofiction" av Jean Rouch

faktafiktion.se bedriver praktik- baserad forskning inom ramarna för en doktorsavhandling i Drama vid University of Manchester.

Ämnet för forskningen som bla finansieras av ‘ The Arts and Humanities Research Board’ I Storbritannien, är etnofiktiv film. Forskningen kommer att utmynna i en
avhandling samt två filmer år 2007.

Titel: Etnofiktion: genrehybrid i teori och praktikbaserad forskning

Utbildning: Praktikbaserad doktors avhandling i Drama

Frågeställning
Forskningsprojektet kommer att undersöka den, till stor del outforskade, filmgenren ’etnofiction’ (franska) beskriven av socialantropologen/ filmaren Jean Rouch (Eaton 1979; Rouch 2003). Erbjuder den etnofiktiva filmgenren medel att integrera en hybridstudie i drama och social-antropologi? En nyckelfråga är om man kan skapa en komplex förståelse för främmande kulturer, genom att kombinera antropologiska forskningsmetoder med arbetsprocesser inom dramatik? Doktorsavhandlingen bygger direkt på min erfarenhet av båda områden. Jag har arbetat som skådespelare/ regissör i interkulturella teaterprojekt i femton år och har en svensk fil kand i socialantropologi och en engelsk ’Masters Degree’ i Visuell Antropologi.

Forskningsprojekt
Doktorsavhandlingen, som bär titeln ’Etnofiktion: genrehybrid i teori och praktikbaserad forskning’, är en praktik baserad doktorsavhandling i Drama. Den etnofiktionen är en experimentell etnografisk filmgenre, där forskaren frågar informanterna i hans fältarbete om de kan agera ut aspekter sina livserfarenheter framför kameran (som exemplifierats i Rouch’s klassiska film, Jaguar, 1967). Eftersom litteraturen om etnofiktiv film är relativt begränsad, kommer jag att undersöka om användandet av improvisation, kombinerat med deltagande observation, kan erbjuda en effektiv forskningsmetod.

Efter att ha beskrivit Rouchs forskningsmetoder i detalj, kommer jag att pröva hans tillvägagångssätt under det andra studieåret, genom att göra två filmer: en etnografisk dokumentär och en etnofiktion, om brasilianska transsexuella och travesti bosatta i São Paulo. Brasilianska transsexuella (man-kvinna) och travesti har en gång varit män som har antagit ett kvinnligt utseende. Medan transsexuella (man-kvinna) identifierar sig som kvinnor identifierar sig en brasiliansk travesti varken som man eller som kvinna - hon identifierar sig som travesti. Brasilianska transsexuella och travesti arbetar ofta med prostitution och är utsatta för intolerans.

Arbetet bygger på den preliminära forskning jag bedrivit med transsexuela och travesti under resor till São Paulo, under förberedelserna till min doktorsavhandling. Bland de grupper jag har kontaktat för forskningen ingår ’ENTLAIDS’ (ett nationellt möte för transsexuella och travesti), och de regionala organisationerna 'TRANSA SÃO PAULO' och 'ASTRA RIO'.

Studiens tvärvetenskapliga karaktär kan illustreras av ett tvärsnitt av den litteratur jag kommer att använda mig av, som bl a täcker områdena filmvetenskap, visuell antropologi och tillämpat drama. Grund-läggande texter utgörs bl a av Boals (1979) arbete om de förtrycktas teater, Ronys (1996) och Loizos (1993) studier av etnografisk film, och Kulicks (1998) och Jabors (1993) forskning på travesti i Brasilien.

Referenser: Boal, A. 1979. Theatre of the oppressed (London: Pluto); Eaton, M. 1979. Anthropology – Reality – Cinema (London: BFI); Jabor, A. 1993. Os canibais estão na sala de jantar (São Paulo: Siciliano); Kulick, D. 1998. Travestí (Chicago: Univ. of Chicago Press); Loizos, P. 1993. Innovation in Ethnographic Film (Manchester: Manchester Univ. Press); Rony, F.1996.The Third Eye (Durham: Duke Univ. Press); Rouch, J. 2003. Ciné-ethnography (Minneapolis: Univ. of Minnesota Press)

Tidsplan
Första året: Bakgrundsforskning i São Paulo och genomgång av litteraturen, bedriven vid Manchester University. En preliminär forskningsresa till São Paulo genomförs och avhandlingens första 20 000 ord skrivs.
Andra året: Fältarbete och filmer - fältarbetets praktiska del i São Paulo. Ytterligare 20 000 ord skrivs.
Tredje året: Filmerna redigeras och färdigställs. De sista 10 000 orden skrivs. Avhandlingen teoretiska del granskas, bearbetas och presenteras.

Förberedelse
Mitt fältarbete i Brasilien underlättas av att jag talar portugisiska flytande. Jag har knutit kontakter med yrkesverksamma inom mina forskningsområden, samt informanter. Eftersom jag har genomgått en engelsk Masters Degree i visuell antropologi vid Manchester University har jag de nödvändiga kunskaper som behövs för att genomföra den praktiska delen av avhandling. Jag är van att använda den professionella utrustning för redigering och videoproduktion som står till mitt för-fogande på universitets ’Media Centre’. Eftersom jag är en medlem av NAFA (Nordic Anthropological Film Association) kommer jag att dra nytta av den kompetens som finns inom organisationen för att få feed-back på mina filmer under projektets slutfas.